HEM

THEODOR KITTELSEN

(1857 – 1914)

Ingen kunde teckna troll som THEODOR SEVERIN KITTELSEN (27. april 1857, Kragerö – 21. januari 1914 på Jelöen, Moss). Det var alla norrmän överens om.

Kittelsen, som i sin ungdom studerade både urmakeri och konst, kom med åren att bli en ikon bland norska konstnärer och alla trolls ”fader”.

Hans konst präglades av stark naturkänsla, ett skapande som dominerades av Norges sagoarv och fick uttryck i en skön förening av naturalism, mysticism och Jugend.

Utöver hans många teckningar och målningar av trollvärlden, är Kittelsen även berömd för sina gotiska och intensiva skildringar med temat pesten, som är 1349 drabbade Norge och tog död på två tredjedelar av landets befolkning. I boken ”Svartedauen” från 1900 skildrar han ”Pesta” som en gammal kärring som far omkring och sprider död och förstörelse.

Samtidigt skapade han de vackraste naturskildringar, barnboksillustrationer och även religiösa bilder. Och till många av sina konstböcker författade han också sagotexterna.

En konstnärkraft som var älskat av folket men tragiskt nog inte värdesattes tillräckligt av Norges etablerade konstkritiker och publicister. Theodor Kittelsen dog berömd men utfattig 1914 och tilldelades först postumt konstnärslön som betalades ut till hans änka Inga Kiristine (född Dahl) och deras nio barn.

Idag är TH Kittelsen en konstikon i Norge, men fortfarande relativt okänd utanför landets gränsar. Låt oss hoppas att denna lilla sida kan bidra till att ändra detta missförhållande!

 LOFOTEN

1887 flyttade Theodor Kittelsen till Skomvär Fyr i Lofoten i Nord-Norge, där hans svåger var fyrmästare. Han bodde där i två år och skapade en serie underbara och stämningsfulla målningar och teckningar. Dessa publicerades i boken Fra Lofoten (1890-91).